fredag 10 juli 2009

Bilvrak

Sedan åtminstone februari har jag dagligen åkt förbi dessa konstverk längs vägarna till vårat och våra turisters beskådande.
Bakom dessa bilvrak döljer sig säkert personliga tragedier och visst fungerar de kanske också som hastighetsdämpare för oss andra, vad vet jag?
Vackert i en i övrigt berömd hälsingenatur är det alla fall inte!
Vackra är de väl för övrigt inte någonstans, så hur lång tid ska det ta innan "man" till sist fraktar bort dem?
Jag vet att så länge de inte utgör någon trafikfara, inkräktar på framkomlighet på vägbana eller vägren, så är det ingen polisiär eller vägverksskyldighet att ta bort dem, utan ägarens.
Om jag då som ägare i vissa fall tar bort nummerskyltarna har jag väsentligt försvårat att bli spårad och ålagd bortforsling!
Vad göra?
Du och jag förstår, men andra då?
Är det Ok med bilvrak så är det väl Ok att slänga vad skit som hellst i naturen?

Sjukresor - samresor

Emellanåt skrivs det i pressen eller tas upp i andra media det här med sjukresor/färdtjänst och kostnader eller långa restider i samband med dessa.
Många funderingar och konstateranden har jag gjort under de snart tre år jag kört "min" s.k. rullstolsbuss och nu ska jag "punkta" några av dessa.
Ska försöka hålla mig kort och inte kritisera (för mycket) något/någon, utan i stället lämna öppet för om någon vill få mig att utveckla resonemangen eller komma med inlägg.

Två springande punkter i resonemanget är ekonomi och bekvämlighet/service.
Det jag tyvärr inte har tillgång till (just nu) är statistik och därför får jag grunda vissa reflektioner på konstateranden där det varit utom alla tvivel att det kunde eller borde varit på ett annat vis.

Samresor, det vill säga när resenärer åker tillsammans med olika hämtnings- och lämningsadresser är en del i systemet. Nödvändiga om fordonen ska räcka till och kostnaderna hållas nere.
Problemet är antingen att man som kund (resenär) drabbas av oklara regler över tolererbar tidsförlängning eller att det ändå blir (för) lång restid.
Jag har idéer om den praktiska delen i detta, men går inte in på det nu.
Det känns viktigare att gå in på den humanitära delen eller konsekvenserna.

I ett beställnings/bokningssystem tar datorn inga hänsyn till, eller har parametrar för en resenärs fysiska status annat än att personen åker sittande (på säte), i rullstol eller bår (liggande transport). Den enda skillnaden är tidsparametrar för "lastning och lossning", ursäkta den okänsliga beskrivningen!
  • Självklart är att åker jag sjukresa så ska jag till eller från en vårdinsats.
  • Sitter jag i rullstol så åker jag inte lika bekvämt som en person utan funktionsnedsättning.
  • Åker jag liggande transport har jag inte möjlighet till något annat och är generellt betydligt känsligare/utsatt än annars.
  • Är jag som resenär mycket gammal, dement, orolig mm. är det också påverkansfaktorer.
Jag skriver ovanstående punkter eftersom problemet handlar om service och kvalitet.
Behöver Du eller Jag åka någonstans kan vi för det mesta välja hur och när väldigt fritt, samt lätt härda ut med restid och vägarnas beskaffenhet!
Är jag däremot tämligen nyopererad, har ont i kroppen eller är gammal och förvirrad, blir resan ibland en oförståelig pina - även om restiden skulle bli "normal".
En resa som skulle kunna ta 2 1/2 timme ska inte behöva ta 5!
Vad som ska vara acceptabelt i samresesammanhang är svårt för mig att säga, men kanske 50% skulle vara det?? En resa som "normalt" tar 1 timme skulle kunna få ta 1 1/2?

Faktorer som påverkar kan vara följande (utan att vara komplett eller rangordnad):
  • Hög belastning beroende på tid på dagen eller,
    att det saknas resurser (fordon har gått sönder eller är på service)
  • Felkörningar beroende på felaktiga eller ofullständiga adressangivelser. Avsaknad av telefonnummer eller fel nummer.
    Jag som förare hittar inte.
  • Planeringsdatorn styr utan mänskligt "petande" i systemet för att hitta rese/fordonsalternativ.
    Detta är naturligtvis en kostnadsfråga då det skulle kräva ytterligare personella resurser!?
Jag har som ett exempel upptäkt att om man manuellt skulle ha "tvingat" kund 2 i en lista av 4 att bli hämtad 5 minuter sent, skulle man ha besparat kund 3 & 4 att bli hämtade 20 resp. 25 min sent!
Med mer manuell styrning (eller mer utvecklade datorprogram), skulle man också kunna minska mängden onödiga tomkörningar.

Jag har naturligtvis inte detaljkoll på trafikläget i regionen vid alla tillfällen utan kan bara ta exempel där jag genom vetskap om körningar före och efter exemplen, samt samma förutsättningar även för annan bil i området är helt solklara!
Onödiga tomkörningar för två fordon x 7 mil, med de kostnader det innebär, skulle också kunna undvikas eller minskas.

Därutöver finns det ju faktorer som jag eller någon i verksamheten inte kan påverka, som t ex
  • Vår länsvägars beskaffenhet! Jag kan bara inte transportera en person i rullstol eller liggande på bår bekvämt på vissa 70- och 90-sträckor. Bitvis är det 40-50 som max!
  • Vintertid kan det ta längre tid från punkt A till B, men så vitt jag vet är det samma restidsparametrar oavsett årstid och väglag, men då är vi inne på andra detaljer.
Vad vill jag nu då?
  • Jo, att det skapas en ökad förståelse och insikt i dessa detaljer och den "lilla människans" utsatthet när man är beroende av hjälp och bekvämlighet inom detta område!
  • En delaktighet och påverkansmöjlighet för alla inblandade parter för att lägga tonvikten på ett problem som är humanitärt!
  • En ransakan och utvärdering av de ekonomiska vinsterna/förlusterna för att rättfärdiga det ena eller andra i funktionen sjukresor/färdtjänstresor!
Att det sedan finns andra avigsidor i systemet som kunders utnyttjande av färdtjänst i stället för sjukresa för att därmed resa med en lägre s.k. egenavgift är ett exempel, personal på äldreboenden som bokar färre rullstolsresenärer och fler ledsagare än vad som är fallet och därmed sätter oss chaufförer i en "knölig" situation när vi hämtar är ett annat.